Annons:
Etikettdäggdjur
Läst 6021 ggr
Leffe
2015-09-07 21:39

Europeisk bäver

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Det finns två bäverarter. Den europeiska och den amerikanska bävern. Den här artikeln handlar bara om den europeiska arten.

Bävern kroppsläng är 60-80 centimeter. Svansen är cirka 30 centimeter lång och cirka 10 centimeter bred. Bäverns vikt är oftast cirka 18 kilo, men den tyngsta vikt man känner till är 31,7 kilo.

Pälsen är brun och otroligt tät. På en kvadratcentimeter hud finns cirka 23000 hår (människans hud har bara 600 hår per kvadratcentimeter). Pälsen skyddar mot underkylning. Bävern rensar pälsen fortlöpande och smörjer in den med ett flottigt ämne som heter bävergäll. Den spolformiga kroppen och svansen som liknar en fena samt simhuden mellan fingrarna gör att bävrarna lever perfekt i vattnet. När bävern dyker stänger den näsan och öronen. Den klarar sig under vatten utan att andas i 20 minuter. På land fäller bävern ett träd som är 20 centimeter tjockt på bara några timmar. En vuxen bäver kan under en natt gnaga av ett träd med 50 centimeters diameter. Den fäller träd för att komma åt grenverket, som används till dammbygget.

Bävern fanns en gång i tiden i stora delar av Europa och Asien. Bävern jagades för pälsens, köttets och bävergällens skull. Bävergäll var tidigare ett eftersökt naturmedel. Det innehåller salicylsyra och såldes på apotek. Idag är gället en av fyra doftråvaror från djurriket som använts av parfymindustrin. De övriga tre är ambra, mysk och sibetolja. Under första delen fanns det bara kvar bävrar vid mellersta loppet av floden Elbe, vid Rhône och i södra Norge. I Sverige var bävern utrotad omkring 1870. Omfattande skyddsåtgärder och återinförande till de ursprungliga levnadsområdena anses bävern åter vara livskraftig. Mellan åren 1922 och 1939 hämtades 80 bävrar från Norge och placerades ut på 19 olika platser. Idag finns bävern i centrala delarna av Sverige och utmed norrlandskusten.

Bävern lever nära vattensamlingar och den bygger sitt bo vid strandlinjen. Boet består av grenar, kvistar och slam. Bästa platserna är vid sjöar och floder i anslutning till skogar som ofta drabbas av översvämningar.

Bävern är känd för att den bygger dammbyggnader. Bäckarnas vatten samlas och bildar dammar. På det sättet får bävern ett jämt vattenstånd och det gör att boets ingång alltid ligger under vattenytan. I dammen växer sedan vattenväxter. Dessa växter och unga mjuka träskott vid stranden är bäverns föda. På vintern när isen täcker dammarna äter den barken på grenarna som den hittar i dammbyggnaden. Bävern går inte i ide utan är aktiv hela året, men när dammarna täcks av is och snö är den tvungen att stanna i boet.

Hanen lever med samma hona hela livet. En bäverhona föder oftast två till tre ungar åt gången, men det kan bli upp till fyra. Årskullen föds i majmånad. Ungarna stannar hos föräldrarna i två år, vilket innebär att det oftast finns två kullar i boet. Årskullen och kullen från året innan.

I förhållandet med människor gäller samma sak som för många andra djur - konflikter. Konflikter med markägare uppstår bland annat på grund av att:

  • vägarnas underbyggnad blir förstörd.
  • dammar bredvid floder med hög fara för översvämning blir förstörda.
  • slussar och vattenkvarnar påverkas av drivved.
  • odlingsmark blir översvämmad.
  • låga byggnadsdelar blir översvämmade.

I flera länder är det samråd mellan naturskyddsmyndigheter, -organisationer och respektive markägare.

_Ordning: Gnagare, Rodentia
Familj: Castoridae
Släkte: Bävrar, Castor
__Art: Castor fiber

_

Foto: "Beaver pho34" by Per Harald Olsen - User made.. Licensed under CC BY-SA 3.0 via Commons - https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Beaver_pho34.jpg#/media/File:Beaver_pho34.jpg Källa: Wikipedia 2015-09-07

Annons:
Upp till toppen
Annons: