Annons:
Etikettdäggdjur
Läst 2660 ggr
Gittan
2015-10-07 11:45

Gorilla

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Jag, den kända zoologen Gittan, är på jakt efter sällsynta gorillor. Det djur som anses vara en av människans närmaste släktingar. Jag är på jakt efter ett djur som nästan är utrotat.

Jag vet att chansen upptäcka en gorilla är väldigt liten. Den västliga arten är akut utrotningshotad, medan den östliga är utrotningshotad. Oddsen är alltså inte så bra.

En gorilla har lika lång kropp som människan, men axelbredare och mycket tyngre. Den är människans närmaste släkting efter schimpansen. Bergsgorillan lever i bergen mellan Rwanda och Uganda. Den hotas av utrotning, finns nu cirka 750 stycken. Den västliga gorillan som lever i östra delen av Demokratiska Republiken Kongo är däremot nästan helt utrotad.

Självklart antog jag utmaningen att finna låglandsgorillor. Jag förberedde mig inför det långa sökandet. Visste ju att det var som att hitta en nål i höstacken. Såg inte direkt fram mot strapatserna, men vad gör man inte för sökandet skull.

Jag tar mig sakta och försiktigt fram i den täta grönskande skogen. Jag slåss mot grenar och insekter i den fuktiga skogen. Det gäller att kolla vad man kliver på i den täta vegetationen. Här och var finns det små klippblock och en del grusliknande material.

Hela tiden hör jag skrik och morranden från de vilda djuren i skogen, men jag kan inte se några. Jag vet däremot att de hade full koll på mig och på vad jag gör. Så jag måste vara uppmärksam. Kollar i min väska för säkerhets skull att jag har allt med mig.. Sedan går jag nervöst vidare tittande åt alla håll.

Då hör jag ett skri bakom mig. Jag kryper ihop samtidigt som jag snabbt vänder mig om. Jag hinner se skymten av något som springer iväg. När hjärtat åter hamnar på rätt plats fortsätter jag mitt sökande efter den sällsynta gorillan. Tålamodet börjar tryta och jag börjar förstå att jag inte kommer bli den nya Dian Fossey, men jag ger mig inte. Jag får inte slappna av en sekund utan måste vara vaksam hela tiden. Ett litet misstag kan vara ödesdigert.

Då plötsligt hör jag det - ett ljud som låter som ett gråtande barn och som övergår i ett snarkande morrande. Ljudet förändras till ett spinnande snarkande. Jag smyger sakta, sakta framåt hållande i väskan. Ljuden hörs starkare nu. Jag börjar bli rädd trots att jag vet att gorillorna helst undviker människan och att de är fridfulla och sävliga växtätare.

Då, som från tomma intet, dyker den upp en bit framför mig. Jag blir stel som en staty. Den är ju närmare två meter lång och ser ut att väga en sisådär 180 kilo. Jag överdriver inte om jag säger att skulderbredden var nästan en meter. Nu står den där med den plattryckta näsan med de stora vibrerande näsborrarna. De små ögonen verkar se rakt genom mig. Stora delar av kroppen är täckt av en något stripig gråaktig med rödbrunt inblandat hårklädsel.

Det börjar skymma och jag vet att hans flock håller på att förbereda sovplatserna genom att fläta ihop grenar och kvistar en bit upp i träden. Jag är livrädd. Tänk om han nu är arg för att jag kommer och stör. Tänk om den stora hanen framför mig går till anfall. Stora förresten - han är nästan dubbelt så stor som honorna.

Han börjar vråla högt åt mig, men jag står helt paralyserad kvar. Då reser han sig på bakbenen och trummar med händerna mot bröstkorgen. Det brukar ofta räcka för att fienden skulle fly, men jag kan bara inte röra mig, än mindre springa därifrån.

Då går han till attack. Han anfaller, men stannar, som tur är, upp. Nu bör jag snabbt dra mig tillbaka, men benen lyder inte hjärnan. Jag står bara dumt där och tittar på det pampiga djuret. Han gör ett utfall till. Jag ser hans tänder och tänker på hans starka hörntänder och att han kan bita ganska hårt.

Jag kan fortfarande inte röra mig utan står kvar fullt medveten om att snart skulle han gå till anfall på fullt allvar. Jag ser att han nu kommer mot mig snabbt gående på alla fyra och jag står fortfarande helt paralyserad. Jag vet att han kommer resa sig och omfamna mig med sina starka armar för att krossa mig och bita tag i mig med sina kraftiga hörntänder. Jag tappar min väska som med en duns slår i marken…

Foto 2

Dunsen kommer från min son som vill att jag ska vakna. Yrvaket sätter jag mig upp i sängen.

_______________________________________________________ Ordning: Primater, Primates Familj: Hominider, Hominidae Släkte: Gorillor, Gorilla ________________________________________________________

Foto 1: En västlig gorilla. "Male silverback Gorilla" av Raul654 - Eget arbete. Licensierad under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons - https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Male_silverback_Gorilla.JPG#/media/File:Male_silverback_Gorilla.JPG Foto 2: Östlig gorilla. "Gorilla mother and baby at Volcans National Park". Licensierad under CC BY-SA 2.0 via Wikimedia Commons - https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Gorilla_mother_and_baby_at_Volcans_National_Park.jpg#/media/File:Gorilla_mother_and_baby_at_Volcans_National_Park.jpg Källa: Wikipedia 5 oktober 2015

Var glad och må bättre!
De vilda djurens värld


Annons:
nakenkatt
2015-10-07 15:21
#1

Men vilken häftig historia.! Du är suverän på att skriva om djuren.

Bettan
2015-10-07 20:20
#2

Väldigt bra skrivet och massa fakta får man

Ha en bra dag

Sport iFokus

Ann.S
2015-10-07 21:42
#3

Jättebra skrivet. Lärde mig en del som jag inte visste om gorillorna innan.

[VSK]
2015-10-07 22:19
#4

Väldigt bra gjord tråd 👍

gromar1942
2015-10-08 03:44
#5

Fint skrivet om ett fint djur.

Aktion, historik, fantasi. Ja allt finns på Vilda Västern iFokus

Gittan
2015-10-08 11:22
#6

Video

Var glad och må bättre!
De vilda djurens värld


Annons:
Catwoman
2015-10-08 13:05
#7

Häftig film. Tänk om man fick vara med om något liknande.

Var positiv -må bra

Bandy iFokus

[VSK]
2015-10-08 13:10
#8

Det är jag på bild i TS.

Catwoman
2015-10-08 13:14
#9

#8 😃

Var positiv -må bra

Bandy iFokus

[VSK]
2015-10-08 13:18
#10

😛

Ann.S
2015-10-08 14:50
#11

#8 Går du på gym eller…😃

[VSK]
2015-10-08 15:04
#12

#11

Gym som i onyttig mat kanske 😉

Upp till toppen
Annons: