Annons:
Etikettdäggdjur
Läst 33439 ggr
[peter54]
10/16/15, 10:33 PM

Vad kallas klövdjuren i en familj?

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Vad kallar man hona, hane, ungdjur och unge bland de olika vilda klövdjuren? Säkert känner du redan till de flesta av de här olika benämningarna, men om det är något av namnen du är osäker på kommer förklaringen här.

Benämningarna är ofta desamma mellan de vilda och eventuella tama varianter av klövdjur, men inte alltid. Det är också på det viset att de större hjortdjuren utom älg i dagligt tal alltid kallas hjort oavsett vilket kön djuret har, men det är egentligen inte korrekt eftersom ordet hjort är benämningen på hanen. En kronhjort är alltså enbart den hornförsedda hanen.

• Älg: Vuxet handjur = tjur. Vuxet hondjur = ko. Ettårigt handjur = fjoling. Ettårigt hondjur = kviga (egentligen kan även ett äldre hondjur av älg kallas kviga så länge hon inte har fött kalv). Ungar = tjurkalv och kvigkalv.

• Kronvilt och dovvilt: Vuxet handjur = hjort. Vuxet hondjur = hind. Ettårigt handjur = spetshjort. Ettårigt hondjur = smaldjur. Unge = kalv. Dessa benämningar gäller alla större hjortdjur utom älg.

• Rådjur: Vuxet handjur = råbock. Vuxet hondjur = råget. Ettårigt handjur = spetsbock. Ettårigt hondjur = smaldjur. Ungar = bockkilling och getkilling. Många använder det engelska ordet "kid", om rådjurens ungar, ibland också med en försvenskning av ordet så att det uttalas med tje-ljud. Det är inget fel med det, men det svenska namnet är killing.

• Ren: Vuxet handjur = tjur. Vuxet hondjur = ko. Unge = kalv. I Sverige finns inga vilda renar, samtliga svenska renar tillhör olika samebyar, men i Norge finns en livskraftig stam av vildren (mellan 22000 och 29000 djur). De tama renarna har oftast andra namn än de vilda. Tjuren kallas sarv och kon kallas vaja eller simla, en härk är en kastrerad hanren.

• Vildsvin: Vuxet handjur = galt. Vuxet hondjur = sugga. Ettårigt handjur = vriesling (uttalas frisling). Ettårigt hondjur = gylta. Unge = kulting.

Annons:
Leffe
10/16/15, 10:56 PM
#1

Har inte tänkt på detta tidigare. Bra info.

Man kan ju fråga sig varför det heter olika på dessa djur. Räknar då inte med vildsvinet

Tarotstollan
10/16/15, 11:29 PM
#2

Bra info, en del visste jag men det mesta var nytt!👍

Igår gjorde jag ingenting och blev inte klar, så jag fortsätter idag!

Leffe
10/16/15, 11:30 PM
OlleA
10/17/15, 10:09 AM
#4

Jag har alltid sagt "kid" (med svenskt uttal) om rådjursungar och tycker nog att det står så i de flesta böcker. Men jag tänker inte bråka om det. 🙂

Olle

[peter54]
10/17/15, 10:30 AM
#5

#1 och #2 Vad bra, då gjorde den här lilla texten lite nytta i alla fall 🙂

#4 Jag vet att det är mycket vanligt, orsaken är oklar, men de svenska namnen på de olika rådjuren är desamma som för tamgetter. Det finns även varianter på ordet "kid", som exempelvis "tjidde" och "tjiddar" (singular och plural). 

Det är allmänt vedertagna begrepp och alltså inte på något sätt fel, men jag tror inte att någon sa "kid" om råkillingen innan engelskan gjorde entré i svenskarnas medvetande. Det finns också en del som använder fårungens beteckning "lamm" om de små rådjuren.

Jassan
10/17/15, 11:16 AM
#6

Jag som trodde jag kunde detta, men  men där ser man. Intressant faktiskt. 👍

https://jazzans.wordpress.com/

Annons:
[peter54]
10/17/15, 11:29 AM
#7

Jag kan bredda detta lite med hur man i fält skiljer på kronvilt och dovvilt. Ofta hör jag att någon säger att hon/han sett hjortar, men utan att kunna säga om det var kron eller dov.

De fyra svenska vilda hjortdjuren skiljer sig mycket i storlek, störst är älg, därefter kronvilt, sedan dovvilt och minst är rådjur.

Älg (Alces alces) och  rådjur (Capreolus capreolus) tar inte många fel på, men just när det gäller kronvilt och dovvilt är det många som går bet, till och med en del jägare har svårt att skilja dem åt. 

Älgen har två olika horntyper; grenhorn (cervina horn) och skovelhorn (palmata horn). Generellt sett är grenhornen mer utbredda hos älgar i södra delen av landet, medan skoveltjurarna är mer förekommande i norra delarna av Sverige. Vikt tjur 380 till 540 kg, ibland uppåt 700 kg. Kor 270 till 360 kg. Mankhöjd mellan 150 och 210 cm. 

Det finns vita älgar, men dessa är som regel inte albino som många tror, utan leucistiska, som är en pigmentavvikelse. Denna kan vara mer eller mindre total så att delar av, eller hela pälsen är vitaktig. Älgar som är albino är oftast helt blinda och överlever inte.

Rådjuren har förhållandevis små horn med max tre piggar på varje horn, totalt sex taggar. Avvikelser förekommer, men normalhornet har alltid max tre taggar. Vikt mellan 20 och 30 kg, könen jämnstora. Rödbrun sommarpäls och gråbrun vinterpäls. Killingarna är som små alldeles fläckiga fram till en eller ett par månaders ålder.

Kronvilt (Cervus elaphus) har en levandevikt på omkring 200 kg för hjort och 100 kg för hind, men det finns kronhjortar på uppåt 300 kg och kronhindar på uppåt 150 kg. Mankhöjden är 130 till 160 cm. Kronhjorten är mörkt rödbrun på sommaren och gråaktig på vintern. Bakdelen (spegeln) har vanligen rödgul eller smutsvit färgton, benen och buken grå.

Kronhjortens horn är av typen grenhorn och det som givit kronhjorten sitt namn är den lilla "kronan" högst upp i toppen på den vuxne hjortens horn i form av tre korta piggar som sitter på samma höjd så att de bildar en liten krona. Kronhjorten har en mycket kort svans som knappt är märkbar 

Dovhjort (Dama dama), som för övrigt är en medelhavsart som under 1500- och 1600-talen införts till många europeiska länder, är en mindre hjort med vikt mellan 46 och 94 kg för hjorten och mellan 35 och 56 kg för hinden, mankhöjd 73 till 95 cm. 

Dovhjortens horn är av typen skovelhorn, alltså med en stor platt yta varifrån hornpiggarna växer ut. Under utvecklingen av hornen från ettåringens piggar kallas hjorten "spetshjort", sedan när skovlarna börjar utvecklas kallas hornen "stånghorn" och djuret "stånghjort", för att slutligen när hjorten är fullt utvuxen och hornskovlarna när maximal storlek, kallas "skovelhjort".

Dovvilt har en tydlig svans 15 till 23 cm lång och svansens utsida har en svart mittrand som grenar sig runt spegelns kant så att den formar ett svart M. Svansens insida är vanligen vit precis som spegeln. Färgen är mycket varierande från vitaktig till svart över ljusbrun, mörkbrun och grå. Många vuxna individer bär fläckar hela livet, medan andra är enfärgade. Buksidan är ljusgrå till vit.

OlleA
10/17/15, 2:47 PM
#8

#5 Men kalls verkligen rådjursungen för "kid" på engelska? Att tamgetens killing kallas så vet jag. Rådjurskid och hjortkalvar trodde jag hette "fawn".

På danska kallas rågeten (honan) för "rå" och ungen för "lam", och mycket riktigt talar man om rå och lamm även i vissa sydsvenska dialekter.

Olle

[peter54]
10/17/15, 4:49 PM
#9

#8 Nej det är helt riktigt att samtliga hjortdjurs ungar utom älgens och renens på engelska heter fawn. Jag sa inte heller att ordet kid används om rådjurets unge på engelska, utan bara att ordet kommer ifrån engelskan. 

OlleA
10/17/15, 5:10 PM
#10

Okej, då kan det nog vara så.

Olle

[Carpinus]1
1/9/18, 10:32 AM
#11

#0 Kanske återkommer vildrenen i vår natur efter hundra års bortavaro? Det finns planer på utplantering eftersom antalet vildrenar i världen minskat kraftigt. Dock sägs det vara viktigt att en utplantering inte skapar olägenheter för tamrennäringen.

Källa.

#9 Tveksamt om "kid" i den här formen är importerat från engelskan. Det fanns (i formen "kedh") i Nya Testamentet 1526.

Källa.

OlleA
1/9/18, 12:53 PM
#12

#11 Det var intressant, att det hette "kedh" 1526. Jag är ingen expert på ämnet, men tycker inte heller att den engelska förklaringen känns riktig. Kanske kan det komma från tyska "Kitz" (som betyder just rådjurskid) i stället? Sverige lär ha haft mycket kontakt med norra Tyskland under hansatiden och lånat in en hel del ord därifrån.

Har ni tänkt på att det är ganska vanligt med nästan nyfödda rådjurskid och hjortkalvar i vinterlandskap med mycket snö på julkort, julskiveomslag och liknande? I verkligheten hade de inte överlevt särskilt länge under sådana förhållanden. 🙂

Beträffande renarna tycker jag att det verkar lite konstigt med utplantering om de inte får sättas ut för långt norrut, även om det är begripligt att renskötarna inte vill att vildrenarna ska blanda sig med deras tamrenar. Har det funnits renar i södra halvan av Sverige? Så vitt jag har förstått är renar främst anpassade till ett arktiskt klimat i såväl Norden som i Ryssland och Nordamerika.

Olle

[Carpinus]1
1/9/18, 2:28 PM
#13

#12 Ett svar på rak arm som nog har sina brister, men var det inte så att jägarfolken som kom till vårt blivande land i slutet av senaste istiden var renjägare? Så sett har alltså renar funnits i södra Sverige, men då var väl inte klimatet det samma som i dag.

Lite paradoxalt för övrigt att medan vi i Sverige kanske återinplanterar vildrenen så vill man i Norge utrotningsjaga den, åtminstone 2000 individer på Nordfjella. Detta för att minska smittspridning av den dödliga sjukdomen CWD.

http://www.natursidan.se/nyheter/klartecken-for-att-skjuta-2000-smittade-vildrenar-i-norge/

Tydligen kan man härleda kid ändå tillbaka till fornnordiska. Så här står det i ortnmanen i Jösse härad:
Kedudden - dial. Keodden-  hemman i V. Sälboda. F. led. är säkerligen fsv. kidh, y. kedh 'killing'; jfr fryksdalsmålets keda (ye) 'få killingar'.

Annons:
OlleA
1/9/18, 4:00 PM
#14

Tack för bra svar! Intressant att "kidh" har funnits redan i fornnordiskan. Visst fanns det renar i södra Sverige under istiden, men jag menar alltså i mer "modern" tid när klimatet var någorlunda likt det vi har idag. Fast arktiskt klimat är ju något som i sig är hotat numera. 😕

Olle

[Carpinus]1
1/9/18, 4:20 PM
#15

Hittade det här på Artdatabanken:  "I Sverige fanns vildrenen i hela fjällvärlden och i stora delar av det norrländska skogslandet. De sista flockarna av vildren i Sverige fanns i Härjedalen och i Torne Lappmark där de sista exemplaren sköts omkring 1880. Enligt subfossilfynd levde renar i södra Sverige under senglacial tid (fynd gjorda i Skåne, Halland, Bohuslän, Västergötland, Småland, Östergötland, Öland)."---

I södra Finland finns det en sydligare vildren som kallas skogsren (till skillnad från den domesticerade fjällrenen). Utplantering föreslås som jag uppfattat det i Dalarna och Gästrikland i första hand. Kanske väljer man i så fall skogsrenen.

Tjeja
1/15/18, 9:06 PM
#16

Vilken bra tråd! Missat den helt tills nu! 👍

Medarbetare på FågelmatningDjurparkerVilda djur och Politik i fokus.

m2studio
4/9/18, 11:00 AM
#17

Alla jägare måste kunna alla namn i #0, men tyvärr ibland vid radio under jakt hör man att någon säger helt annat och gruppledare får problem att förstå vilka djur är vilka och eftersom dem prata som tyst i radio alltså väldigt låg, då blir svårare när en fråga ledare om Hen har rätt att skjuta. tyvärr.

Mycket bra tråd och mycket bra info #0 av: [peter54].

Tack

Jag tror på många saker som inte syns. Ha öppen sinne.

Vi tror, ser,hör och mm, men vi förstår ej i vilken värld vi lever.

Upp till toppen
Annons: