Sibetkatter finns i södra och sydöstra Asien från Indien till Sumatra, Java och Bali.  Numera finns de även i Sokotra, Komorerna, Madagaskar och flera sydöstasiatiska öar.

Honan föder två till fem ungar i en håla eller inne i ett tätt snår. Hon diar dem i fyra till fem månader. Egentligen vet man inte så mycket om fortplantningen. Sibetkatterna är lätta att fånga och tämja, men däremot är det svårt att få dem att fortplanta sig i fångenskap. Trots detta har man både i Fjärran östern och i Afrika sedan långt tillbaka fångat och tämjt dem.

Detta beror på att reviret markeras med ett sekret från analkörtlarna. Sekretet, sibetoljan, är vitaktigt eller gulaktigt samt segflytande. När sekretet kommer ut ur körteln är odören svår för människan att uthärda, men efter behandling, bland annat genom utspädning, påminner doften om mysk. Alltså fångas och tämjs sibetkatter så man kan tömma deras analkörtlar ungefär en gång i veckan. Numera använder man mest konstgjord sibetolja.

Då återgår vi till själva sibetkatten. Pälsen är gråbrun med långsträckta prickar över hela kroppen. Ansiktet och benen är svarta. Svansen har gråsvarta ringar. Kroppslängden på sibetkatterna är 45-63 centimeter. Svanslängden är mellan 30 och 43 centimeter. Vikten är mellan två och fyra kilo.

Sibetkatterna är aktivast på nätterna. Under den övriga tiden håller den till i den täta undervegetationen eller i hålor. De är bra klättrare, men håller mest till på marken. De äter det mesta, men främst små ryggradsdjur och insekter. Frukter och nötter är inte så illa det heller.

________________________________________________

Ordning: Rovdjur, Carnivora
Familj: Viverrider, Viverridae
Släkte: Viverricula
Art: Liten indisk sibetkatt, Viverricula indica
_________________________________________________