Däggdjur

Vad kallas klövdjuren i en familj?

2015-10-16 22:33 #0 av: [peter54]

Vad kallar man hona, hane, ungdjur och unge bland de olika vilda klövdjuren? Säkert känner du redan till de flesta av de här olika benämningarna, men om det är något av namnen du är osäker på kommer förklaringen här.

Benämningarna är ofta desamma mellan de vilda och eventuella tama varianter av klövdjur, men inte alltid. Det är också på det viset att de större hjortdjuren utom älg i dagligt tal alltid kallas hjort oavsett vilket kön djuret har, men det är egentligen inte korrekt eftersom ordet hjort är benämningen på hanen. En kronhjort är alltså enbart den hornförsedda hanen.


• Älg: Vuxet handjur = tjur. Vuxet hondjur = ko. Ettårigt handjur = fjoling. Ettårigt hondjur = kviga (egentligen kan även ett äldre hondjur av älg kallas kviga så länge hon inte har fött kalv). Ungar = tjurkalv och kvigkalv.


• Kronvilt och dovvilt: Vuxet handjur = hjort. Vuxet hondjur = hind. Ettårigt handjur = spetshjort. Ettårigt hondjur = smaldjur. Unge = kalv. Dessa benämningar gäller alla större hjortdjur utom älg.


• Rådjur: Vuxet handjur = råbock. Vuxet hondjur = råget. Ettårigt handjur = spetsbock. Ettårigt hondjur = smaldjur. Ungar = bockkilling och getkilling. Många använder det engelska ordet "kid", om rådjurens ungar, ibland också med en försvenskning av ordet så att det uttalas med tje-ljud. Det är inget fel med det, men det svenska namnet är killing.


• Ren: Vuxet handjur = tjur. Vuxet hondjur = ko. Unge = kalv. I Sverige finns inga vilda renar, samtliga svenska renar tillhör olika samebyar, men i Norge finns en livskraftig stam av vildren (mellan 22000 och 29000 djur). De tama renarna har oftast andra namn än de vilda. Tjuren kallas sarv och kon kallas vaja eller simla, en härk är en kastrerad hanren.


• Vildsvin: Vuxet handjur = galt. Vuxet hondjur = sugga. Ettårigt handjur = vriesling (uttalas frisling). Ettårigt hondjur = gylta. Unge = kulting.

Medarbetare på Reptiler iFokus

Anmäl
2015-10-16 22:56 #1 av: Leffe

Har inte tänkt på detta tidigare. Bra info.

Man kan ju fråga sig varför det heter olika på dessa djur. Räknar då inte med vildsvinet

Anmäl
2015-10-16 23:29 #2 av: Tarotstollan

Bra info, en del visste jag men det mesta var nytt!Tummen upp

Igår gjorde jag ingenting och blev inte klar, så jag fortsätter idag!

Anmäl
2015-10-16 23:30 #3 av: Leffe

Samma här

Anmäl
2015-10-17 10:09 #4 av: OlleA

Jag har alltid sagt "kid" (med svenskt uttal) om rådjursungar och tycker nog att det står så i de flesta böcker. Men jag tänker inte bråka om det. Glad

Olle

Anmäl
2015-10-17 10:30 #5 av: [peter54]

#1 och #2 Vad bra, då gjorde den här lilla texten lite nytta i alla fall Glad

#4 Jag vet att det är mycket vanligt, orsaken är oklar, men de svenska namnen på de olika rådjuren är desamma som för tamgetter. Det finns även varianter på ordet "kid", som exempelvis "tjidde" och "tjiddar" (singular och plural). 

Det är allmänt vedertagna begrepp och alltså inte på något sätt fel, men jag tror inte att någon sa "kid" om råkillingen innan engelskan gjorde entré i svenskarnas medvetande. Det finns också en del som använder fårungens beteckning "lamm" om de små rådjuren.

Medarbetare på Reptiler iFokus

Anmäl
2015-10-17 11:16 #6 av: Jassan

Jag som trodde jag kunde detta, men  men där ser man. Intressant faktiskt. Tummen upp

Anmäl
2015-10-17 11:29 #7 av: [peter54]

Jag kan bredda detta lite med hur man i fält skiljer på kronvilt och dovvilt. Ofta hör jag att någon säger att hon/han sett hjortar, men utan att kunna säga om det var kron eller dov.

De fyra svenska vilda hjortdjuren skiljer sig mycket i storlek, störst är älg, därefter kronvilt, sedan dovvilt och minst är rådjur.

Älg (Alces alces) och  rådjur (Capreolus capreolus) tar inte många fel på, men just när det gäller kronvilt och dovvilt är det många som går bet, till och med en del jägare har svårt att skilja dem åt. 

Älgen har två olika horntyper; grenhorn (cervina horn) och skovelhorn (palmata horn). Generellt sett är grenhornen mer utbredda hos älgar i södra delen av landet, medan skoveltjurarna är mer förekommande i norra delarna av Sverige. Vikt tjur 380 till 540 kg, ibland uppåt 700 kg. Kor 270 till 360 kg. Mankhöjd mellan 150 och 210 cm. 

Det finns vita älgar, men dessa är som regel inte albino som många tror, utan leucistiska, som är en pigmentavvikelse. Denna kan vara mer eller mindre total så att delar av, eller hela pälsen är vitaktig. Älgar som är albino är oftast helt blinda och överlever inte.

Rådjuren har förhållandevis små horn med max tre piggar på varje horn, totalt sex taggar. Avvikelser förekommer, men normalhornet har alltid max tre taggar. Vikt mellan 20 och 30 kg, könen jämnstora. Rödbrun sommarpäls och gråbrun vinterpäls. Killingarna är som små alldeles fläckiga fram till en eller ett par månaders ålder.

Kronvilt (Cervus elaphus) har en levandevikt på omkring 200 kg för hjort och 100 kg för hind, men det finns kronhjortar på uppåt 300 kg och kronhindar på uppåt 150 kg. Mankhöjden är 130 till 160 cm. Kronhjorten är mörkt rödbrun på sommaren och gråaktig på vintern. Bakdelen (spegeln) har vanligen rödgul eller smutsvit färgton, benen och buken grå.

Kronhjortens horn är av typen grenhorn och det som givit kronhjorten sitt namn är den lilla "kronan" högst upp i toppen på den vuxne hjortens horn i form av tre korta piggar som sitter på samma höjd så att de bildar en liten krona. Kronhjorten har en mycket kort svans som knappt är märkbar 

Dovhjort (Dama dama), som för övrigt är en medelhavsart som under 1500- och 1600-talen införts till många europeiska länder, är en mindre hjort med vikt mellan 46 och 94 kg för hjorten och mellan 35 och 56 kg för hinden, mankhöjd 73 till 95 cm. 

Dovhjortens horn är av typen skovelhorn, alltså med en stor platt yta varifrån hornpiggarna växer ut. Under utvecklingen av hornen från ettåringens piggar kallas hjorten "spetshjort", sedan när skovlarna börjar utvecklas kallas hornen "stånghorn" och djuret "stånghjort", för att slutligen när hjorten är fullt utvuxen och hornskovlarna när maximal storlek, kallas "skovelhjort".

Dovvilt har en tydlig svans 15 till 23 cm lång och svansens utsida har en svart mittrand som grenar sig runt spegelns kant så att den formar ett svart M. Svansens insida är vanligen vit precis som spegeln. Färgen är mycket varierande från vitaktig till svart över ljusbrun, mörkbrun och grå. Många vuxna individer bär fläckar hela livet, medan andra är enfärgade. Buksidan är ljusgrå till vit.

Medarbetare på Reptiler iFokus

Anmäl
2015-10-17 14:47 #8 av: OlleA

#5 Men kalls verkligen rådjursungen för "kid" på engelska? Att tamgetens killing kallas så vet jag. Rådjurskid och hjortkalvar trodde jag hette "fawn".

På danska kallas rågeten (honan) för "rå" och ungen för "lam", och mycket riktigt talar man om rå och lamm även i vissa sydsvenska dialekter.

Olle

Anmäl
2015-10-17 16:49 #9 av: [peter54]

#8 Nej det är helt riktigt att samtliga hjortdjurs ungar utom älgens och renens på engelska heter fawn. Jag sa inte heller att ordet kid används om rådjurets unge på engelska, utan bara att ordet kommer ifrån engelskan. 

Medarbetare på Reptiler iFokus

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.